Just nu läser jag boken "När gud var en kanin" skriven av Sarah Winman (2012) . Jag har cirka hundra sidor kvar och vill inte att boken ska ta slut. Det var länge sedan jag sträckläste en vuxenbok på detta viset. Det är som om jag inte kan få nog. Jag gillar verkligen den här boken och framförallt språket i den, beskrivningar och liknelser som nästan svävar fram över sidorna.
Dock måste jag erkänna att jag mest gillar bokens första del (har inte läst klart men tror ändå att första delen är min favorit) som utspelar sig under huvudpersonen Ellys barndom.
Ibland får jag svårt att beskriva böcker som jag gillar då det finns så mycket att berätta. Boken är uppdelad i två delar, huvudpersonens barndom och vuxenlivet.
Boken handlar om två syskon Elly (jaget i boken) och Joe. Man får följa händelser från syskons barndom som sedan kommer att påverka deras vuxna liv. Man kan säga att boken framförallt handlar om vänskap och syskonkärlek.
Det som främst fastnar i mitt minne kring boken är berättelsen kring bokens titel. Elly får en kanin av sin bror då hon är ledsen. Brodern berättar att kanin kommer att bli hennes bästa vän och att den heter Gud. Det visar sig att kaninen Gud kan prata med henne, men Gud säger inte stora symboliska saker utan mer i stil med att han/hon inte gillar när kompisen Jenny sliter och drar i pälsen.
En fantastisk bok som stannar kvar i minnet. Provläs gärna själv och se om du fastnar för den.
 |
| Sarah Winman, När gud var en kanin (2012) Basil förlag. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar