Ett år sedan sist och det är igen dags för skolans läsvecka som traditionen bjuder. Idag var det lite kickoff på morgonen för alla elever och i eftermiddag kör de igång på allvar och läser sedan en god stund varje dag hela veckan.
För de som under veckan ska läsa för de yngre (3:or till 6:or) hade jag i morse en minilektion i högläsningens roliga konst: "Lilla högläsningsskolan" kallade jag det.
Med inspiration från Alberto Manguels En historia om läsning visade jag att man kan läsa mycket. Zoologen läser spåren i skogen, bonden läser väderleken på himlen, kortspelaren motståndarens kropsspråk, vävaren mönstret i mattan. När de läser denna vecka för de yngre är det inte bara bokstäver och en text de läser utan en Berättelse. För att det ska bli bra för den som lyssnar måste högläsaren vilja följa med den som lyssnar in i berättelsen.
Vi gick kort igenom hur de flesta berättelser i vår del av världen är uppbyggda och att man genom att tänka på det som högläsare kan med sitt sätt att läsa förstärka de olika delarna i berättelsen precis som en filmregissör använder tex ljus och musik.
Slutligen fick de lite tips på hur man kan använda rösten, pauser, hastighet och sin blick för att gestalta berättelsen. Det bästa är att författaren skrivit en berättelse och att bilderna i alla bilderböckerna finns där och hjälper till. Förälder, bli inte förvånad om du hittar ditt barn högläsandes hemma på bredaste skånska idag när du kommer hem. Och lova mig att inte skratta.
Lite senare fick de yngre (F-2) höra Ulf Starks underfundiga berättelse Detektivpojken. Sedan satte vi upp den första stjärnan i granen. Efter varje läst bok blir det nämligen lite mer pynt i granen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar